ekensnya

ibland känner man sig fel. Idag var en sån dag. Travade in på stuk och kollade klänning till fredagens avslutningsfest. Tjejen som jobbar på stuk (se henne framför er, snygg, "jag passar i allt") kommer fram och undrar vad jag letar efter.

Big misstake 1) Jag svarar en klänning. Hon springer iväg, lycklig över att jag vill ha en klänning. Kommer tillbaka med en ful. Jätteful t.o.m. när den hänger på galje, mao inte helrätt när den hamnar på min kropp. Big misstake 2) Jag säger, ja den var fin, den kan jag prova. Jag ser direkt att klänningen i dockstorlek inte kommer passa mina gamla köttiga hockeylår men jag låtsas. Det var big misstake 3. Kommer in i hytten, försöke få på mig klänningen men får liksom inte riktigt igen den där kedjan på sidan. Skitdesamma tänker jag, jag säger att den inte passade. DÅ knackar jagärsnyggiallt tjejen på dörren och frågar; Går det bra? Största misstaget av mig kommer när jag svarar tvekande. Inte klart JA och inte klart NEJ utan njaaa....Säger man nja så har de små tjejerna som passar i allting tydligen rätt att komma in i hytten och in kommer hon. Det hon fick se var följande:   En stor kvinna med en för liten klänning, allt i en ful blek färg utom längst ned på kvinnan, där var det svarta fotbollsstrumpor med reklam på. Klänningen var för liten fast jag inte ens ahde knäppt dragkedjan på sidan och tjejen envisas med att försöka dra upp den i min svettiga armhåla samtidigt som hon mumlar>: " alltså det är inte det att den är för liten, det är bara dragkedjan som är seg."

Så jag frågar mig: Har de rätt att gå in i hytten och rota i min armhåla? och Varför säger man inte bara nej?