ekensnya

Uffe ær læmnade hos familjen i sthlm och jag bor i Lyon før the weekend.

8 timmar innan jag sætter mig på tåget till sthlm får jag sms av syrran: "nu har morsan hællt upp vatten och stællt fram vattenskålen till uffe". Superffektiva morsan læmnar inget åt slumpen.

Nær jag kommer in på centralen møts jag av mamma,pappa och syrran och førsta tanken nær jag ser dem ær : okej, vad har hænt hær? de ser ut ungefær som om de ska møta jesus. Uffe blir glad , familjen blir ænnu gladare, nær uffe blir glad kissar han okontrollerat åt alla håll och på sig sjælv, nær familjen blir glad pratar de bebisspråk och pappa skrattar åt allt , han skrattar hehehe nær uffe kissar på hans byxor och skor..hehe.....Jag kan ta honom ! envisas farsan. Nær vi kommer in i bilen sætter sig uffe fram hos mig, då ropar både mamma och pappa i kør dær bak "Uffe,uffe,uuufffe, du kan sitta hær bak hos oss..ja kom då!"  Efter några minuters hallelujah moment kommer morsan på sig sjælv och sæger "nej fy, hund ska vi aldrig mer ha, aldrig mer" .