ekensnya

Igårkväll kan man säga att jag kolhydratsladdade inför typ... Äppelpaj i vaniljsås, kakor, och chips. Nu sitter jag här och dricker varmt vatten för att få igång tarmarna.Blubbblubb..inte mkt händer. Man kan ju lacka för mindre.

Jag är så hungrig nu. Vet inte vad jag håller på med, klockan är liksom 10 och jag har inte ätit frulle. Jag har inte råd att köpa massa bröd och grejer. Jag sitter nu och väljer mellan 3 alternativ:

1. Gå ner till affären och köpa ett billigt hårt bröd.

2. Åka till omklädningsrummet och ta mig en macka.

3. Tänka "men det är ändå kört, jag kommer ändå aldrig klara den här månaden så jag kan lika gärna försöka bli mätt och glad genom att ta en frukost ute på stan".

Just nu lutar det åt alternativ 1. Någon som vet vad wasa knäcke kostar?

Jag gillar jonas gardell. Jonas säger så här:

Om en människa säger "jag är så ful" så protesterar alla. Neeeej, men sluta, du är inte ful...du som är så...eh..eh...PERSONLIG! Men om en ful människa inte ens får vara ful, vad är hon då? Ett satans neutrum.

En helt hemsk grej. När vi var små , jag och mina syskon , och skulle hämta ut våra nya pass på passexpeditionen så fick vi vänta skitlänge på att komma fram till damen som satt i kassan. När vi äntligen är framme säger min lillebror: Mamma....mamma, varför är hon så ful? samtidigt som han pekar på hon i kassan. Mamma: va? vad menar du rasmus?Hon är inte ful! sen ler morsan mot tanten som jobbar i kassan och skakar på huvudet... Lillebror: Joooo, hon är visst ful, varför är hon så ful? Snacka om motsatsen till att göra någons dag.

idag har jag varit golfare. Jag är egentligen en aning anti golf men det var gratis så jag var tvungen att testa. Sen är det så coolt att kunna skriva eller säga att man är en person som har "många stränga på sin lyra" (lyra låter fel, vad säger man egentligen?) och det kan jag ju säga nu när jag spelar både fotboll och golf. Några golfskott hamnade i skogen men jag kämpade vidare utan att lägga på mig några sura miner. 

Jag bor i en annan stad , jag har flyttat hit för att spela fotboll. När man bor i en annan stad kan man göra vad man vill, det är lite som värsta långa semestern. Vill man ta det lugnt och satsa på fotbollen så är det okej, ingen däruppe i sthlm har ändå koll på vad man egentligen sysslar med. Som en värmländska i laget sa, "hade jag bott kvar i min hemstad nu så hade morsan varit på mig varenda dag "Ska du inte jobba idag HELLER???" Du måste bli vuxen nu och börja bidra till samhället.  Vi bidrar på våra egna små sätt till oss själva och därigenom till samhället, jobbar så vi klarar oss, underhåller människor med fotboll, mår fantastiskt bra och kan sprida kärlek...ja, det är så jag ser det iaf.

När jag ser tillbaka på de här åren i Göteborg så kommer jag känna att de var de bästa i mitt liv, det måste ju vara framgång om ngt.

Larvigt? nonono....skitfina är de. fick i present av  en kille jag känner. Jag har svårt att bestämma vilken jag gillar bäst dock, båda är ju vackra. Det är knappar, såna man sätter på kläderna. Homemade with love.

Det här inlägget tillägnas julia och anna. Jag tror iofs inte att båda de två läser den här bloggen men jag kör på chans.

För er andra, lite kort bakgrunds fakta:

Julia är my very dear friend, en av ytterst få "klickkompisar" , ni vet sånna som det inte finns mer än 3 st av i hela bärlden och som man blir glad av bara man tänker på den. Hon är så speciell jullan så ni måste egentligen träffa henne för att fatta. JULIA! SCRUBBIE! Jag saknar dig och jag har ett sopigt samvete för att jag inte har hört av mig på urlänge. Vill bara att du ska veta att jag saknar dig och att jag kommer att ringa i veckan. Bara så att du inte får en chock och trillar av pinnen för att jag ringer.

Anna är min barndomsvän som jag har tävlat i allt med. Hon betyder mkt för mig. Anna känner mig läskigt bra och det är lite jobbigt för hon är bra på att använda det emot mig. Anna: Jag saknar dig också och vill så himla gärna träffa dig och familjen nästa gång ni kommer hem. Tänker på er!!!

Japp, så fick jag ur mig det också....

hejdå!

för er som undrar om låtsasproffs inte spelar några matcher så stämmer det bra. Mitt lag spelar knappt några matcher och det är anledningen till att jag inte har rapporterat några resultat på den här sidan.

Ikväll ska vi på inflyttningskalas hos dan och lena. De ska bjuda på lammstek, fy fader va gott! Please dont wake me up. Om det var socialt accepterat och fysiskt möjligt så skulle jag leva på lammstek och fotboll.

Kaffe. Vuxendricka. Jag har druckit pyttekaffe me mega mjölk i kanske 2 år, barnkaffe "latte macchiato" i snitt kanske en om dagen. Kan inte låta bli att undra om det har påverkat min kropp på ngt sätt. Ja, ni vet, att det är dåligt för kroppen , det har man ju hört rykten om. "Att dricka kaffe efter maten är som att köra med handbromsen i, man kan inte ta upp alla näringsämnen"...såna saker, stämmer de?

Jag är väldigt tankspridd av mig. För tillfället alltså.  Häromdagen var jag och handlade, la upp alla prylar på bandet och börjar rota i plånboken, då visar det sig att ngn har tagit ut mitt betalkort ur plånboken. Antagligen Per eller någon i laget eller bara någon complete stranger. Iallafall, det var bara att cykla hem. Väl hemma ställer jag in cykeln i cykelrummet, slår igen dörren och lämnar kvar nycklarna någonstans nära cykeln. Inlåsta mao. Som tur är så har jag en speciell nyckelknippa till cykelnyckeln (pga jag tappade bort min förra nyckelknippa) så jag kommer iaf  in i lgh.

Nu har jag inte kunnat cykla på 4 dagar för jag har inte velat störa ngn granne och be att få låna deras cykelrumsnyckel, jobbigt. Per tycker det är störigt för hans cykel står också i cykelrummet.

                                                                                         
 
Jag har fått en bok av vår tränare. "Gillar du att läsa böcker?" frågade han mig igår. Tankarna snurrade runt i huvet "gillar och gillar? Jag kan säkert komma på 10 saker direkt som jag gillar mer, utan att tänka efter...snöfotboll, inomhusfotboll, fotbollstennis om jag vinner, kladdkaka, ...." Men så insåg jag att Om Torbjörn Nilsson frågar om man tycker om att läsa svarar man Ja.

Frågar tränaren om man tycker om att dansa så svarar man också ja. Eller så svarar man Nej och riskerar att uppfattas som otrevlig och i det här fallet ointresserad av samhället. Svaret på tränarens frågor bör alltid bli ja, det är en ekvation som jag lärde mig redan när jag var 12 år gammal.  Efter mitt käcka "JA" fick jag lite ångest och tänkte att jag har ju inte läst ngt på länge och palmis tycker jag är dålig på att läsa så jag la till "..om det är en bra bok". Det var en sanning, jag tycker om att läsa om det är bra böcker.

Allt blir sååå jobbigt när man är trött. Blablabla...bla....blä. -Ja, jag hör vad du säger men jag skiter i det. Jag måste komma ikapp, fick inte 8,5 timmar inatt. Tur jag kan sova nu på dan. Sova ikapp.

Med risk för att bli riktigt j-a äcklig; Ibland tänker jag "va märkligt att han är med mig, han som är världens bästa".  Äckligt va? Jag vet. Men jag får skriva vad jag vill och nu ville jag skriva det. Egentligen skulle jag vilja skriva ännu mer men jag kanske ska säga det till honom istället. mm..det ska jag göra.

Vår nya soffa e´på gång. Om en halvtimme sa killen som ringde. Har fått igenom en skitbra deal med mio möbler:

Det tar emot min gamla soffa för 1000 kr om jag köper en ny. Den gamla köpte jag för 10 000kr , nedsatt från 21 000 för att det var skyltex, men tänker jag bättre 1000kr än inget. Då berättar damen på MIO att om jag vill ha soffan hemkörd (och den gamla hämtad) så tar de 500 kr för det. Men det är ju skitbra. Dealen är alltså: 500 kr för min gamla soffa. Den soffan har verkligen lyckats sjunka i värde, måste vara ngt slags rekord. Bra gjort soffan.

Idag ska jag luncha med mina fotbollsproffskompisar. Det är lite lustigt när man tänker på det, eller kanske inte lustigt alls men iaf vi har tre st heltidsproffs i vårt lag, resten jobbar deltid eller pluggar men när vi sitter och äter lunch tillsammans på dagarna eller när vi tränar på förmiddan så är det som att alla är proffs. Vi låtsas liksom att vi är proffs. Låtsasproffs. Det är som en hemlighet som alla vet om men som ingen vill prata om . Lite " här sitter vi och äter lunch och är fotbollsproffs, utan pengar på sparkontot, utan pensionssparande och utan ngn egentlig framtid." Jag älskar det här livet. Undra hur det blir när jag blir gammal och inte kan vara låtsasproffs längre. Men nu tänker vi inte på det, det är ju sååå många år kvar. Nu måste jag iväg och äta lunch med mina fotbollsproffskamrater. So long!

Jag och Per har en ny grej på gång som vi ska sälja i vårt företag. Så nu är det inte bara fotbollstofflan (http://www.sloffie.nu) utan snart även den här nya prylen. We are both so excited. Den nya saken kommer att presenteras på bloggenså fort vi får proverna från Kina. En sak som jag tycker är bra med den nya saken är att den inte kostar så mkt+ att den inte tar så mkt plats så man slipper ha ett lager för 2000kr/mån för att förvara prylarna. Its good stuff.

Nu har jag hämtat mig från stresschocken känner jag. För att liksom gottgöra för mitt halva sura dygn har jag framkallat foton och köpt ramar som jag har satt in bilderna i. Till Per från Lisa. Hoppas han blir glad. Blir han inte glad så blir jag lite arg. Alltså ibland, inte alltid , så kan jag tycka att han visar aningen dåligt med entusiasm när jag gör snälla saker. I min familj blir alla alltid överdrivet glada för allt , ni vet går upp i falsett redan på första prylen varje födelsedag. ÅHHHHH, PERFEKT! Det kan bli jobbigt för går man upp i falsett för en väckarklocka så är det svårt att hitta en nivå som är värdig en fotbollsfilm eller något annat som man blir skitglad för. Iallafall, det blir som en kulturkrock när Per säger: tack! med vanlig stämma, basröst och sen inget mer.

För övrigt: Ramarna på bilden har ingenting med brevet inlägget att göra.

Igår var Per och jag lite crazy. Istället för att ligga hemma i soffan och kolla fotboll och käka godis åkte vi hem till två vänner och gjorde precis det.

På väg hem från två vänner, degat i soffan och ätit upp deras mat. Kollat på fotboll i 4 timmar.

Jag: Fan va trevligt det var!

Per: Ja , skittrevligt.

Jag: Vilken skillnad det är att ligga och kolla fotboll och käka gott i ngn annans soffa och ha andra att prata med.  Vi borde göra det här oftare. Vilken underbar lördag.

Per: Ja, verkligen. asskön.

Crazy Lördag!!!!

Okej, jag skrev ju att jag skulle visa upp en bild av min totaltdeffade kropp efter ett par veckors icke onyttigt ätande. Jag kan väl säga såhär: Jag är inte riktigt där än. Jag hållt mig från allt onyttigt i 9 dagar nu men det har inte skett några stora förändringar. Kanske för att jag käka typ en macka och musli varje gång jag blir sugen på något. Kanske det. Men , iallafall, jag kämpar vidare så får vi se om det händer ngt. Eller kämpar vidare och kämpar vidare, , jag skulle bara hålla mig i en vecka och jag har redan klivit över med två dagar så nu är det slut på nyttigätandet men jag kommer iaf fortsätta tänka rätt. Så om det verkligen är så som alla säger att det mentala kan påverka så kommer ni inom en kort tid få se min nakna, totaldeffade kropp här på bloggen. Grattis!

APU mötet gick bra, vet dock fortfarande inte vad det står för..ArbetsPlats någonting kanske? Trots relativt begränsad träning är jag grym på att se intresserad ut och nicka instämmande, det kom helt naturligt. E´ruggigt nöjd med bilden som symboliserar APU mötet.  

2 timmar på plastgräs, typ stillastående  i regn och vindjacka gick mindre bra, tips: Vindjacka är inte jättebra mot ösregn. Tänk att man lär sig ngt nytt varje dag.