ekensnya

Att vinna som underdogs e´ju en helt underbar sak. Vårt lilla busterlag mot maskinen med 14 landslagsspelare i startelvan om det hade varit möjligt att spela med 14 spelare i startelvan. Synd för dem att de inte var 14, de hade behövt några till. moahahha....

Det sköna efter en seger som den igår är timmarna direkt efter matchen när det fortfarande är okej att vara uppe i det blå. Timmarna innan man måste nyktra till i huvet och tänka på nästa match, 3 poäng hänger man inte ens kvar i serien på " och allt det där. Timmarna direkt efter matchen är det okej att vara obegränsat lycklig och hög i huvet.  Egentligen borde man spela in de kommentarerna som kommer i omklädningsrummet under den lyckorustiden.

"Deras skott såg så löjliga ut, ploff bara".

-Vi körde ju kvadden med dem, de sprang ju bara och jaga".'

 "-vi leder f-n serien nu, woooohooo!!! -Nej, det gör vi inte, umeå har ju spelat också och de vann med fler mål. Jaha,.....men två iallafall, wohooooo!!!! Alla: WEEEEEIIII!!!"

-Jag känner mig inte ens trött, de såg ju skittrötta ut.   Jag skulle lätt kunna spela en match till. LÄTT en match till om det hade behövts.

mmm...Inte riktigt nyktra som sagt...

Läser artikel efter artikel om chefernas ofattbara bonusar och löner. Alla skribenter är ense, chefernas beteende och bristande moral är helt enkelt omöjlig att förstå. Hur kan en människa plocka ut en jättelön och samtidigt vara medveten om att det är x antal anställda som förlorar jobbet? Obegripligt. Omoraliskt. Brist på medmänsklighet. "De har blivit blinda. De reflekterar inte ens över hur de agerar. Värst av allt, utan vår granskning hade det fortsatt" Skribenterna skriver och får medhåll, såklart, ingen kan väl förstå det obegripliga i chefernas beteende?

 Sen tänker jag på alla dem som inte har möjlighet att skriva debattartiklar. Människor i fattiga länder , länder som förblir fattiga pga. vår överkonsumtion, pga. vårt sätt att leva. Pga. att vi väljer att äta ko till middag eller att ta bilen till träningen för att det är skönt, jag pallar inte att gå. Vi köper båtar men vi tar inte ansvar för om det har skövlats regnskog för att få fram schyssta plankor. Vi köper en ny tröja, inte för att vi behöver utan för att den var snygg. 800kr, kunde ha räddat ett gäng liv om jag hade valt att spendera dem på annat sätt. Vi gör allt det här utan någon direkt eftertanke, reflektion över Vårt beteende. Brist på medmänsklighet? Jag tänker att om de som inte har möjlighet att skriva debattartiklar hade haft den möjligheten så hade de skrivit "De har blivit blinda. De reflekterar inte ens över hur de agerar."

Tur att vi kan tycka högt, debattera och skrika "OMORALISKT! Tur för oss att de som kämpar för att överleva medan vi överkonsumerar inte har den möjligheten för då hade vi varit tvungna att försöka förstå oss själva och det hade blivit jobbigt. Ingen kan väl förstå det obegripliga i vårt beteende?

De är blinda, vi kan agera men vem agerar om vi tappar synen? Vem säger till oss när vi försöker med våra taffliga försvar : "jag visste inte, saknar kunskap, insåg inte att det skulle påverka andra".

Jag vet. Det är två helt olika frågor, de ligger för långt ifrån varandra för att man skall kunna jämföra. Jag tycker bara att vi borde kunna lägga en promille av all energi som finns i debatten till att göra det som vi kräver av "dem": Rannsaka oss själva.

borta på cypern bor en snäll man som är ansvarig för att eskil kommer hit hel (alla 5kg). Mannen kollar även till eskil då och då när han åker till hundhemmet där eskil "bor" tillsammans med 200 andra djur av samma sort. Denna mannen på cypern har skickat ett antal mejl med all info som finns om vår hund. Ändå räcker inte det för mig. Jag måste liksom testa gränser, se hur många mejl jag kan skicka och fråga samma saker innan han lackar ur och skriver något argt tillbaka.Han skriver aldrig någit argt tillbaks, han ger bara glada och snälla svar. Idag fick jag det argaste svaret hittills:

"Hälsade på Eskil när jag var där och hämtade hundarna och han mådde bra. Annars inget nytt.".....

Känns som att jag kan tjata en hel del innan han blir arg.

Per: Hej, mattias ringde precis och berättade att han har fått en liten tjej.

Jag: Men va kul! Berättade du att vi också väntar tillökning idag?

Per: ?eh? vaddå menar du?

Jag: Jag har hittat ett par fotbollsskor i rätt storlek, de finns bara ett litet ynka par kvar i stan och de är ute i kungsbacka så jag ska åka ut och hämta dem nu om en timme. Kul va?De fanns bara i vinrött, inte svart men jag har redan vant mig vid tanken så jag tror det blir bra ändå. Vem hade väl trott det? att det skulle bli vinrött för mig iår? Hade du frågat mig för några veckor sedan så hade jag lätt tippat svart, med brunt som en outsider.

Per: Hej då!

Vi har en stalker.

En som bor längst ner i vårt hus bara dyker upp. Hela tiden och överallt. Först i trappuppgången för några månader sen, för att han bor i huset= inte så konstigt. Nästa ställe var Pers fotbollsträningar, då dyker han plötsligt upp som målvaktstränare för det laget som per tränar. Sen dyker han upp på lunchrestaurangen (inte märkligt eftersom den ligger i närheten av huset där vi bor) Förra veckan dyker han upp igen,  kl.09.00 på morgonen när vi sitter på andra sidan stan på ett cafe och käkar frulle. Igår gjorde han sin senaste dykning, en lunchrestaurang också andra sidan stan. Träffar jag honom imorrn ska jag gå fram och skrika "Va fasen vill du? IDIOT!" Eventuellt utan idiot på slutet eftersom per jobbar tillsammans med honom och eftersom han är vår granne.

charader.Tjejerna mot killarna.

Killarnas kille på golvet: Två ord, det sista är match. hmmhmm-match! Killarnas gissningar: Ta ner på bröstet och göra volleyskott?? skjuta? göra mål?? Efter 20 sekunder viskar första tjejen " det måste ju vara hemmamatch". Efter 8 minuter, från den manliga sidan: Domaren blåser i pipan-match? Slakten på Karl Gustavsgatan.

Alla i hela världen ( med lite uppjagade röster): Herregud, det snöar!!! Vad är det som händer?? Jag trodde det skulle bli vår nu? Ja, det helt galet hur det har blivit..

Jag (med lite cool, laid back röst): Jag visste att det kunde börja snöa så jag tycker inte att det är så konstigt. 

Alla i hela världen: Coolt! Coolt!

Jag: Tack världen, tack.

Jag vet inte riktigt vad som hände i det här inlägget. Jag är trött. hej då! och Tack världen, tack ska ni haaaa!!

folkets jubel....

Om du inte vet vad du ska göra imorgon Måndag. Kom och kolla på Rena Rama som har spelning på Big Ben kl 21:00.
Folkungagatan 97. Medborgarplatsen. Gäller stockholmare och entusiastiska göteborgare.

www.myspace.com/renarama

När jag är ledig är det som att hela hjärnan slappnar av. Pryl efter pryl faller liksom bort från huvet. Först tappar jag förmågan att plugga sen förmågan att göra någonting i överhuvudtaget. Just nu befinner jag mig i ett stadie där kloka och viktiga tankar kan vara "Har jag bröst på den här bilden eller var jag bara småknubbig? Om det är bröst så växte de inte så mycket mer efter den dagen, är inte det märkligt? hm...andra alternativet är småknubbig, det är inte så himla kul. Små bröst vs småknubbig..småknubbig,,små bröst.. Undra om Per kommer hem snart, kan behöva prata med någon känner jag. Min hjärna håller på att förtvina.

När man är ensam hemma med en toblerone och musik så är det liksom som upplagt för att man ska börja tänka och klura. Jag tänker bakåt och framåt och allra mest på det som är nu. Idag har varit en sån dag som jag ska spara i huvet och hjärtat. Frukost utan stress med Per och en ostmacka. Känslan av total frihet när man kan gå ner till träningen en timme innan, sitta och tjata och älta grejer och jargong med sina vänner, träna ett härligt pass och sen stanna kvar och slå långbollar eftersom klockan bara är kvart över 4 på eftermiddagen. Kärlek, små möten och en fotboll- Total frihet. Om en sån här dag låg ute på blocket så skulle den vara för dyr för alla. Till och med för dyr för de rikaste. Så dyr skulle den vara.

Fick presentkort i julklapp och var på stan för att shoppa upp dem idag. Det gick som vanligt, jag hittade en jacka fast i en affär som jag inte har presentkort på.
 
Skittrevlig , käck tjej som jobbade där. Det var inte läge för mig att lägga ett par tusen på en jacka så from ungefär minut 2 så fejkade jag köp sen blev det skitjobbigt när jag skulle hitta på en story om varför jag inte ville köpa den direkt utan lägga undan och komma tillbaka om ett par timmar. Hon var så trevlig och jag ville verkligen inte såra henne genom att säga "nej, det blir nog inte den här jackan" så jag spann igång på nåt i stil med:
" Har du många medium kvar? Okej, bara 2st..hm....För jag måste gå hem och hämta min plånbok, har glömt den hemma. Kan du lägga undan jackan? Bara i en timme eller så för jag tycker den är så himla fin (meaning, du har varit skitbra på att sälja in den, bra jobbat!!)

Nu efteråt känns det dumt för det var en skön butik och nu kan jag inte gå in i den på ett par år eller så+ att hon nog ändå blev ledsen när jag inte kom tillbaka.

Jag e´ ensam i lägenheten med Hallelujahsång på högsta följt av italienska nationalsången. Det är dagen efter ett träningsläger. Jag älskar läger och jag älskar den här dagen efter. Blir sentimental som fasen och sitter och tjurar i soffan. Inte alla läger följs av en sån här underbar dagen efter, det är bara de riktigt bra som får fram den här känslan. Vet inte hur jag ska förklara för någon som inte vet vad jag snackar om. Det är som att tankarna och minnena snurrar 110 i huvet. Hjärtat bultar kärlek i varenda slag. Det surrar i tårna. Jag är kär i hela världen och jag är så jädra tacksam för alla människor som får mig att känna såhär just nu. Skulle vilja trycka ihop er i en liten burk och plocka fram er sen när jag känner mig sopig.

Tillbaka från läger. fan va tomt. Truls? Sländan? AAAnton? Laget? separationsångest. Im in love with my team.