ekensnya

uffe- the troublemaker


För knappt ett år sedan fick vi hem hunden Eskil från cypern. Asgo var han. Tyvärr dog han efter två veckor och ca.12 000 kr i veterinärkostnader. Helt uppriktigt så var det värt 12000kr bara att få bygga upp förväntningarna och tjata om honom i 6 månader innan han kom. Tror inte jag har varit så taggad inför någonting någon gång tidigare och det säger inte lite. Det kostade 5000 kr bara att ta livet av honom och då tog vi den absolut billigaste urnan. 

-"vilken urna vill ni ha?
- eh...vad finns det för nåt att välja på?
 - Ja, porslin, plast eller papp. Papp är den billigaste.
- Då tar vi papp.

Pappurnan ser ut som en låda kinamat i brun kartong. Att jag fortfarande vet hur det ser ut beror inte på att jag har bra minne utan på att den fortfarande finns kvar hemma i vår garderob. Eskils aska står alltså i sin kinamatskartong mellan träningväskor och fotbollsskor. Ett par gånger varje månad säger per eller jag: men va fan nu måste vi ta med oss den där askan och sprida den någonstans, vi kan inte ha kvar eskil i garderoben. Sen glömmer vi bort den osså står den där och luktar aska. Vi är ganska överens om att eskil ska spridas på valhallas konstgräsplan eftersom både jag och per är där varje dag. En sjuk tanke vore annars att blanda i askan i uffes mat så att eskil på ngt sätt levde vidare i uffes kropp men den tanken är alldeles för sjuk för att lämna huvet.